Skogsbränder

En fråga man ofta ser frågas på Twitter är varför det brinner i Sverige, men inte i Norge eller Finland. Om Norge kan jag inte uttala mig, men jag kan komma med några tankar om varför det ur svensk horisont kan se ut som om det inte brinner i Finland, för visst brinner det, med 10-30 nya markbränder (på finska) per dag.

Jag är varken expert på skog eller bränder, men för fyra år sedan när branden i Västmanland brä'nnde 14 000 hektar i svenska Västmanland, undervisade jag mig om ämnet, och när jag igen tittat på det, ser ingenting att ha ändrat sig. 

Den stora skillnaden är att man i Finland (hittils) nästan helt lyckats med strategin att släcka bränderna i sin linda, d.v.s. när de är små och lättare kan bekämpas. Nästan betyder i detta sammanhang att vi bara har haft en större skogsbrand, d.v.s. branden i Pyhäranta, på ca. 100 hektar. I Sverige brinner nu över 20 000 hektar. 

Debatten i Sverige ser för tillfället att rikta sig mest till frågor om ska man ha vattenbombare och i så fall vilka, eller att skall soldaterna bli "brandsoldater" och dylika frågor som närmast riktar sig mot hur man skall bota sjukdomen, och inte hur man skall förebrygga den. T.o.m. utredningen om branden 2014 begränsades och den hade inte ens ursprungligen i uppdraget att se på orsaker och förebryggande orsaker.  

Man kan sedan fråga sig varför inte Sverige lyckas med att släcka bränderna då de är små. De väsentliga skillnaderna ser ut att vara två:

 1. Brandflyg

Med brandflyg avser jag här observationsflyg, inte de plan som fäller vatten på bränderna. 

Rutter för finska brandobservationsflyg år 2010

Det finns ingen "brandflygsmyndighet" vare sig i Sverige eller Finland. Det är frivilliga flygare med sina eller sin förenings flygplan som får kontnadsersättning för att kunna idka sitt kära hobby, att flyga, i en form som gagnar samhället.

Men visst finns brandflyg även i Sverige? Ja, det finns. Men sedan ca. 10 år sedan ligger ansvaret för att ordna detta på de svenska länen, och där har genomförandet enligt uppgift varierat. Eftersom länet är ansvarig myndighet blir det sedan bara länet det handlar om. En del län har lyckats, för andra strular det eller verksamheten har varit på låg nivå. 

I Finland finns ett landsomfattande ruttsystem med brandflyg vilka flygs av frivilligkrafter mot kostnadsersättning (se bilden). Sedan finns även traditionella observationstorn och även ruttflyg kan anmäla bränder. 

Bilden ovan är från ett föredrag (pdf) av Henrik Lindberg från år 2013. Föredraget är på finska, men om man åtar sig att köra det genom en översättare kan man få ut en hel del.  

2. Resurser för brandbekämpning

Skogsarealen i Sverige är ca. 28 miljoner hektar och Finland har 22 miljoner hektar enligt Förenta nationernas organ FAO och uppgift från 2014.

Sverige har ca. 15 000 hel- o deltidsbrandmän, då Finland har långt ca. 4.500 heltidsanställda på räddningsverken och 13 000 deltids- eller frivilliga i larmavdelningar. Dey större antalet beror på de frivilliga brandkårerna, som även fungerar som avtalsbrandkårer. De frivilliliga brandkårerna har sammanlagt 30 000 medlemmar. 

Här kan man även notera att Sverige har en folkmängd på 10 miljoner och Finlands folkmängd är 5,5 miljoner. 

De frivilliga brandkårerna är ett levande fenomen i Finland, Som Wikipedia noterar 

Arbetsmängden kan variera mycket beroende på område: år 2006 åkte Helsingfors FBK på 5 larm,^[2]medan Tolkis FBK i Borgå hade 150 larm^[3] samma år; i större städer sköter professionella brandkårer de flesta larm, medan de frivilliga spelar en helt avgörande roll på mindre orter.

De frivilliga brandkårerna (länken på finska) är helt utrustade med materiel och personal som genomgått skolning för sina uppgifter. 

Räddningslagens 52 § ålägger myndighet att "främja verksamhetsförutsättningarna för frivilliga organisationer som anlitas i räddningsväsendets uppgifter"  

Bilden: Backgränd FBK

Även i branden i Pyhäranta deltog frivilligkrafter i brandsläckningen. 

I Sverige ser det ut att i vissa fall vara svårt att få det att fungera. Jag har ingen aning om hur allmänt detta är. 

(Uppdatering augusti den 14 och 17)

Organisation

I Sverige ansvarar kommunen för brandbekämpningen. Sverige har 290 kommuner och 21 län.

I Sverige har kommunerna dock ordnat sin räddningsverksamhet också genom kommunförbund och privaträttsliga avtal, vilket betyder att antalet räddningstjänster inte är 290, utan enligt uppgift 160.

En karta på hur kommunerna har organiserat det finns här.

Om en brand blir stor, kan länet ta över ledningen. En praktisk gränsdragning är när ska länet ta över.


I Finland är räddningsväsendet (som inkluderar brandbekämpningen) organiserad i 22 räddningsverk. Det betyder att det redan finns en färdig professionell struktur som är större än den varit om enskilda kommuner skulle hantera sin egen brandbekämpning. Det betyder också att ledningen kan redan från början hantera större resurser än enskilda kommuner skulle kunna hantera.

(slut på uppdateringen)

--------------

Det kan finnas eventuella andra faktorer som också inverkar.   

3) Brandgator

Enligt uppgift planerar man in brandgator i finskt skogsbruk. Detta torde gälla för de större områden som är ägda av den markägare. 

4)  Lapptäcket

Satellitbild från Ljusdals kommun från Google

Finsk skogsägande är rätt splittrat, och det betyder att skog huggits under olika tider på olika fastigheter, viket lett till att skogen  är av olika ålder och bränder inte sprider sig lika lätt.

Vägnätet på ett skogsområde
(från Henrik Lindbergs
ovannämnda presentation) 

Här är jag inte säker om läget är så annorlunda i Sverige. Den största branden är nu i Ljusdals kommun, och även där tycks finnas ett "lapptäcke" (bilden).

5) Virkesvägar

På grund av "lapptäcket" har det i Finland utvecklat sig ett omfattande nät av virkesvägar, som ofta hjälper brandbekämpningen. Men det kan även förorsaka bränder, då ovarsamma personer lätt kommer in rätt djupt i skogen. 

Jag kan inte ta ställning till om läget är olika i Sverige. 

Slutligen

Det är bra och viktigt att diskutera hur de omfattande bränderna bekämpas, men kanske det är skäl att se på hur stora bränder kan förebryggas. 

Uppdatering onsdag den 25 juli. 

Skillnaderna i markägande (lapptäcket) och gallring mellan Sverige och Finland diskuteras i denna artikel.

I Sverige gallras vanligen bara en gång, då finsk ekonomiskog gallras normalt 2 ggr under växtcykeln, vilket betyder att det finns mera material att brinna i en svensk ekonomiskog..   

Uppdatering söndagen den 29 juli

 Rättade siffror angående frivilliga brandkårer efter hjälp från Karim Peltonen (@KAPeltonen på Twitter) från Räddningsbranchens Centralorganisation i Finland SPEK